Maggio skapar nytt i Tärnsjö

Utvecklingen av varumärket Maggio har tagit fart i och med att vi arbetat fokuserat med produktplacering den senaste tiden. Fokus har legat på att ge klockorna en rejäl puff framåt. Naturligtvis får vi lite lättare uppmärksamhet på grund av Veronica, men i huvudsak har Christian och jag skött detta själva. Maggio Hänt Extra

Maggio DVBland tidningarna som vi fått uppmärksamhet i är bland annat Hänt Extra och Damernas Värld (se ovan). Störst effekt har vi dock sett när vi fått utrymme i Di Weekend och Tidningen Res. Sen har det varit inslag i flera andra magasin och hos kända bloggare. När Emma i Mix Megapol rekommenderade klockan blev det också rusch på hemsidan. Samtidigt har vi haft svårt att komma ut i butiker. Något som gjort många kunder besvikna, som vill handla i en butik på hemmaplan. Men det kommer säkert.

Om några veckor kommer Maggios solglasögon kollektion. Grymt spännande såklart. Två herr och två dam startar vi med.

Ett annat riktigt spännande projekt är utvecklingen av produkter i skinn. Här följer en liten sammanfattning av vårt besök på Tärnsjö Garveri några mil norr om Uppsala.IMG_7749Tärnsjö Garveri ligger i en gammal byggnad från 40-talet. Orten lider av nedläggningar och utflyttning, men det unika garveriet finns kvar och sysselsätter ett 40-tal personer.IMG_7730Christian Maggio tillsammans med Thomas Bayerlain från Tärnsjö Garveri. Thomas har varit 8 år på företaget. Dessförinnan har han bland annat arbetat internationellt på IKEA, vilket gör att han har god erfarenhet både av försäljning och produktion. Här står de på lagret av läder.IMG_7736Vägen till lagret av färdigbehandlat skinn är dock lång. Först kommer skinnen in från slakterierna. Det mesta från gårdar i Uppland, detta från Lövsta. Att se möjligheterna att arbeta med skinn från de lokala leverantörerna är naturligtvis väldigt stimulerande. Dels miljövänligt, dels för att stöta det lokala och helt rätt i tiden.IMG_7734Processerna för att få skinnet att bli användbart är många. Det skall rensas från kött, tvättas, sträckas, färgas och ibland skiktas. Allt beroende på vad det skall användas till. Mycket görs i tunnor som påminner om vinproduktion.

Hela processen är miljövänlig då man, som ett av få garverier, arbetar med vegetabiliska ämnen istället för det vanligaste som är krom.  Imponerande att se det genuina hantverket och professionaliteten hos medarbetarna. Det är inspirerande ur ett produktutvecklingsperspektiv såklart, men också intressant att lära sig om processer som man annars aldrig skulle komma i kontakt med.IMG_7744Tärnsjö Garveri har sitt stora fokus på att bereda skinn. Men man har även en liten syverkstad där man producerar enklare produkter. Men vill man ha mer komplicerade produkter lämnar man det till en annan typ av syverkstad.IMG_7731Det tjockaste skinnet är ca 4 mm och används till exklusiva cykelsadlar.  Bland mycket annat använder man skinn till, är moraknivarnas slidor eller yxskydd. Intressant att man levererat skinnet till HM:s senaste Conscious collection. Då gällde även spårbarhet på varje produkt. Något som innebär att man spar örat på djuret som identitet ända fram till produktion. IMG_7746På Garveriet har man även en av få kvarvarande skolor för sadelmakare. 28 elever i tre årskullar genomför denna utbildning som är på högskolenivå. Här utbildas de skickligaste av sömmerskor, när det gäller att sy i skinn. En intressant information var att den vanligaste yrkesvägen efter detta är att sy skinn till bilklädslar.

Maggio kommer att arbeta tillsamman med Tärnsjö Garveri och planerar att starta samarbetet efter semestern.

Först ut är bälten. Några designer har vi inte beslutat om ännu, men här är några idéer.Bälte.jpegBälte 3.jpegBälte 4.jpegBälte 2.jpeg

Vi planerar ett bälten (både herr och dam) finns på maggio.se i september.

Förutom dessa produkter kommer vi att arbeta med en kollektion väskor, Iphone walletcase, plånböcker mm. Följ utvecklingen på maggio.se.

läs även mer på http://tarnsjogarveri.com

 

 

Lunch med Ibrahim Baylan och Agneta Gille

IMG_7656I veckan hade jag en mycket spännande lunch i Riksdagshuset. Tillsammans med riksdagsledamoten Agneta Gille, lyckades vi få till ett möte med Ibrahim Baylan. Ibrahim är, som de flesta säkert känner till, socialdemokrat och arbetar med skolfrågor och utbildning. Vid en valseger för (s) är han tilltänkt som skol/utbildningsminister. En viktig person att prata skola och entreprenörskap med.IMG_7665Dagen började annars, som det gjorde för de flesta som pendlar till Stockholm – med tågproblem. För att vara på den säkra sidan blev det ett tåg redan kl 9.00. Det gick snabbare än befarat och 1,5 timme senare var vi framme i Stockholm. Helt plötsligt hade jag 1,5 timme att slå ihjäl i huvudstaden.IMG_7659En rundvandring i Gamla Stan hinner man inte alltid med, men nu fick jag möjligheten att vara lite turist. Lite tid att imponeras av Stockholm fantastiska miljö.IMG_7664Andelen turister i centrala Stockholm måste varit 90%. Mängder av bussar från bland annat Ryssland, Estland, Tyskland och Danmark fyllde ytorna kring slottet.IMG_7660Att det låg två stora kryssningsfartyg i hamnen bidrog säkert till att det var fullt på gatorna.IMG_7672Kl 12.00 var det lunchdags i Riksdagens lunchmatsal. Under lunchen inledde vi med att prata om entreprenörskap i allmänhet. Huvudsyftet med denna lunch var dock skolans roll, för att vi skall få fler företag i Sverige.  Hur ska man kunna gå tillväga, om man vill bygga upp en entreprenörsutbildning i skolan värd namnet? För att det är viktigt, var vi överens om och att det bara är via entreprenörskap vi kan behålla och utveckla vår välfärd.

Ung

Ett verktyg (eller en del av en lösning) kan vara Ung Företagsamhet, som har betytt mycket för att utveckla kunskapen att driva företag sista året i gymnasiet. Fortfarande är det dock bara drygt 10% av eleverna som driver ett UF företag (av nästan 200.000 elever) som går ut gymnasiet. Av dessa ca 20.000 UF-företagare kommer 4-5000 att starta eget i framtiden. Om den matematiska formeln stämmer skulle vi få 40-50.000 nya företag per år, om alla elever fick möjligheten att genomföra UF-utbildning i skolan. Känns som den mest okontroversiella frågan oavsett vilket politiskt parti man tillhör.

Under lunchen pratade vi om möjligheten att starta UF tidigt i skolgången. Varför inte redan i lågstadiet, om än på lekfull nivå. Kan man leka affär i förskolan kan man väl ta nästa steg i lågstadiet.

En annan utmaning är hur man skall kunna utbilda lärare. Det krävs naturligtvis en lärarutbildningen i entreprenörskap. Men skulle även kunna utbilda entreprenörer att leda lektioner i entreprenörskap. Då kan man få det bästa av två världar – grundkunskap och inspiration från verkliga livet.

Vi pratade om svårigheter och motstånd i gamla strukturer. Här finns stora hinder att ta sig förbi, men det är nödvändigt.

Rätt väg måste vara att testa i mindre skala. Att starta med en mindre försöksverksamhet, innan man gör detta till en riksangelägenhet. Då får man möjligheter att ändra och skruva i modellen innan man lanserar den i hela landet. Borde vara självklart tillvägagångssätt och mycket bättre än en byråkratisk utredning.

Hade man stått inför denna utmaning i ett företag hade man ju testat idén, innan man rullade ut det brett. Knappast svårt att inse, men det verkar som man helt missat den givna modellen i dagens skola. Här kör man bara, chansar och byter inriktning utan långsiktigt tänk. Blir det bra så är det mer lotteri…

Om jag personligen fick värdera olika ämnen i skolan, med utgångspunkten att det skall ge så mycket nytta som möjligt i vuxenlivet och för samhället tycker jag så här:

1)    Svenska, engelska och matematik
2)    Entreprenörskap
3)    Försäljning. Alla har nytta i hela livet av försäljningskunskap och i många olika sammanhang.
4)    Idrott och fysiska aktiviteter
5)    Övriga ämnen

Det måste naturligtvis finnas plats för övriga ämnen också. Men denna prioritering skulle vara mycket mer användbar i verkliga livet. Och visst borde det vara något skolan har som uppgift.

Jag har egna barn och bonusbarn som gått 12 år i skolan. Jag har varit mentor till UF-företagare och jag pratar ofta med ungdomar om entreprenörskap. Den vanligaste frågan är – varför får jag inte lära mig sånt här i skolan? Sånt som jag verkligen har nytta av i riktiga livet?

De ungdomar jag pratar med, har inte fått lära sig att anställa och starta företag. De har på sin höjd lärt sig hur det är att vara anställd. Jag ser en enorm potential i alla de ungdomar som har grymt bra drivkraft ,men som går i en skola som inte är anpassad till nutidens förutsättningar. Ungdomar som inte ser att skolan har något för dem ett erbjuda. Alla blir naturligtvis inte entreprenörer, men betydligt fler kommer att testa sina idéer och drivkraft i verkligheten.

Jag tänker fortsätta mitt kall att få en skola som har entreprenörskap som ämne. Jag har ett konkret förslag: Varför inte testa i någon eller några skolor i t ex Uppsala. Ta fram en enkel och lättbegriplig plan och kör den fullt ut (OBS: Ingen utredning). Ändra det som inte fungerar och lägg till sånt som saknas. Man behöver säkert minst två år av test och utvärdering innan man har hittat en fungerande modell. Samtidigt måste man utbilda nya lärare i entreprenörskap (eller entreprenörer i att vara lärare). Allt måste gå hand i hand.

Detta borde kunna ske med en bred politisk samsyn. Bort med prestigen och samarbeta över blockgränserna.

Med ökade behov av skatteunderlag för att betala välfärd, är detta ett måste. Man kan jämföra med kossan och mjölken. Föder man inte upp nya kor så kommer mjölken snart att ta slut. Ju fler kor man föder upp, ju mer mjölk finns att fördela. Just nu har vi brist på mjölkande kor. Vi måste ha fler kalvar på grönbete…IMG_7667Tack Ibrahim och Agneta för en givande pratstund. Jag ser med försiktig optimism på er hjälp, att bidra till en skola som gör att fler blir entreprenörer i framtiden.