Royal Streaming utvecklar och växer

Royal Streaming har en riktigt bra utveckling och verksamheten växer på ett sunt och kraftfullt sätt men med full kvalitet. Gänget som kör Royal under Gustav Nordlindhs professionella och engagerande ledning består numera av sex personer. Förutom Gustav som VD är det Jake som key account, Oscar C som ekonomiansvarig, Oscar M och Jonathan I som skickliga musikdesigners samt Erik E på IT. 

Här ser vi Erik och Gustav. Gustav håller tillsammans med undertecknad personliga medarbetarsamtalen vid två tillfällen per år. Viktiga samtal för att alla skall få möjlighet till konstruktiv feedback och lyfta fram egna tankar i ett utvecklande forum.  Vi kan konstatera att vi har ett grymt bra gäng med inspirerade och hungriga medarbetare som bidrar till att Royal Streaming fortsätter utvecklas starkt på marknaden. Man blir stolt när man träffar alla medarbetarna och ser allt bra som görs, den stora viljan till utveckling och att ta sig an nya utmaningar.

Under vintern har vi tester på gång i ett antal större kedjor. Om allt faller väl ut kommer Royal Streamings musiktjänst att spelas i ytterligare några 100-tal enheter under våren. Om du vill veta mer så kan du läsa på vår nya hemsida som släpps den 24 januari.

Nytt spännande styrelseuppdrag

Idag var det dags för att ta sig an ett nytt spännande styrelseuppdrag. Det nya uppdraget är initialt som ledamot i NCM Development, ett företag som är specialiserat på att utveckla köpcentra. Företaget har verksamhet i Sverige och Norge men även uppdrag i övriga Norden och Baltikum. Extra kul att vara delaktig i ett företag som jag haft mycket kontakt med som hyresgäst. NCM var ofta motparten vid hyresförhandlingar och diskussioner om affärslägen på Gallerix-tiden. Företaget fyller 40 år i år och har en gedigen kunskap och erfarenhet av att utveckla fastigheter med kommersiella ytor. Som Uppsalabo kan man se det senaste tillskottet där NCM varit ansvarig för utvecklingen av Gottsunda Centrum.

I styrelsen sitter idag idel välkända personer som varit inblandade i en stor del av Sveriges gallerior. Nu står man liksom de flesta branscher inför nya utmaningar och det känns väldigt inspirerande att få vara med i NCM:s styrelsearbete i framtiden.

Dags att lämna Khao Lak för denna gång

Två veckor går snabbt. Vi har haft två omväxlande och härliga veckor med massor av goda vänner och roliga dagar. Som alltid känns det lite vemodigt att packa sina saker och åka hem, men tiden går fort och snart är det dags att åka hit igen. Dessutom stannar ju Kasper och Philip kvar till mitten av april.

Kasper och Philips bostad några månader framöver. De har redan inrett den på ett föredömligt sätt. Känns inte alls som deras rum i Uppsala som mer sett ut som bombnedslag.

Lite lugnare på dagarna, i alla fall efter lunch, ger Ching möjligheten att köra lite surfing som avkoppling.

Några tjejer hade gjort Memories logga i sanden. Imponerande!!

Både Adam och Hugo älskade att åka scooter. Några längre åkturer blev det inte, men nog fick killarna mersmak.

Adam njuter av resans sista sweet mango. Vi har vårt speciella ställe (mangostället) ditt vi sticker och njuter av en riktigt smarrig mango.

Hugo leker med Montita. Kul med alla barn som leker med varandra oavsett om de kan kommunicera med varandra eller ej.

Adam säger hejdå till killarna i baren.

Adam vill inte åka från Thailand och Kasper skall inte göra det. I alla fall inte förrän i april. Adam har redan bestämt att han skall jobba på Memories och Kasper gör det redan. Vilka beachboys…

Bilder man alltid har på näthinnan. Långt från alla folkmassor och galna semesterställen vilket känns mer och mer unikt.

 

 

 

 

 

 

 

Barnens dag i Khao Lak

På fredagen var det dags för barnens dag i Khao Lak. Alla skolor samlades på ett ställe och det var tävlingar, uppträdanden  och massor av aktiviteter. Inför dagen hade vi (Åse och Janne, Thomas och Anneli) varit med Ching i Takuapa och köpt in ett 80-tal set med skolmaterial till alla barnen i ”kindergarten”. På kvällen dagen innan stod vi på Memories och packade bagar med saker och sen var det dags att ge sig iväg till skolan.

Dags att packa in skolgrejerna i bilen. Janne och Åse får hjälp med bärandet.

Vi åker inte i världens nyaste bil direkt, men den är defintivt genuin. Skall dock genomgå någon form av renovering till nästa säsong. 32 år på nacken gör sitt till.

Åse tar ansvaret att dela ut påsarna med skolsaker till överlyckliga tjejer och killar i fem-sex årsåldern.

Ännu ett av Vaksalas matchställ kommer till användning. Stolta killar poserar tillsammans med minst lika stolta ”sponsorer” som sett till att ännu ett av de gamla matchställen kommer till nytta.

Vår gode vän och hjälp i Pak Weep, Mitch Angel, försöker inspirera eleverna att lära sig mer engelska. Vet inte hur det gick, men man tyckte det var kul.

Ännu en inspirerande dag i Khao Lak. Intressant att man dessutom på barnens dag har en scen med uppträdanden av cabaret artister. Något som nog vänder sig till en helt annan målgrupp och kanske på en annan tidpunkt på dygnet. Men detta är Thailand och då är det som det är. Benspark av lättklädda damer och ”ladyboys” på barnens dag. Vet inte hur man tänkte…

 

 

Happy Beach på Bangsak

För ett år sedan bestämde sig Korn och Chings mamma att sluta på Memories och starta eget. Det var lite stökigt i samband med att man skildes åt, främst då man försökte ta med sig vår personal. Men ingen vinner på att gå och vara irriterad så nu hjälper Ching sin mor för att de skall kunna få livet att gå runt istället. Klokt! För verksamheten lär det ta tid att få igång. Anneli och jag besökte deras restaurang med namnet Happy Beach. Så mycket Happy var kändes det inte men det går i alla fall framåt. Stranden är fantastisk men folktom. Förhoppningsvis kan det utbyggda hotellet Graceland skapa tillräckligt underlag.

Korn, Mama och Anneli framför skylten till restaurangen.

Så här långt har man kommit med baren…

… och så här långt med restaurangen. Finns en del kvar att göra samt att man saknar köksutrustning,bord och massor annat,

Trots stora utmaningar verkar Korn vara vid gott mod. Nu håller vi tummarna för att Happy Beach verkligen blir vad det heter. Ny rapport kommer i mars.

Fisketur med god fiskelycka

Tisdagens äventyr var en fisketur med fiskaren Daeng. Förutsättningarna var kanon med ett lugnt hav och ett härligt solsken. Samlingen utanför tsunami-huset på stranden vid Pakarang bestod av idel fiskesugna människor.

Innan avfärd fick besättningen möjlighet att visa exakt hur stora fiskar vi tänkt fånga…

Under ledning av vår underbare fiskare Daeng styrde vi kosan ut mot öppet hav. Trolling var den huvudsakliga metoden och Daeng hade som vanligt ”lovat” stor fångst.

Janne visar stolt upp resultatet av god fiskelycka med en hyggligt stor tornado. Jannes fisk var dock inte den första utan Thomas Lüllma kunde stolt vinna fighten om första fisken, även den en tornado.

Man kanske kan undra hur detta team kan klara av att fiska över huvud taget. Men med god hjälp av Daeng lyckades vi faktiskt få upp en och annan tornado. Något som tillagades på ett utmärkt sätt på Memories på kvällen. Med detta kan vi summera ännu en innehållsrik dag i Khao Lak

40-årskalas på stranden

Bland våra vänner som samlats i Khao Lak hade vi ett födelsedagsbarn som vi ville fira lite extra. Det var Ulrika Lüllma som påpassligt hade sin 40-årsdag på måndagen. På dagen tog tjejkompisarna hand om Ulrika som fick en skön massage de luxe. Sen var det BBQ på stranden med hela gänget. I en härlig miljö fick vi möjligheten att fira Ulrika ordentligt och naturligtvis skickade vi upp ett gäng Lucky Baloons för att fira lite extra.

GRATTIS ULRIKA PÅ 40-ÅRSDAGEN!!!

Snorkling på Tachai

Söndagens utflykt var med speedboat till ön Tachai. Vi hade chartrat en egen båt och det var ett 30-tal förväntansfulla snorklare som samlats på stranden utan för Memories.

Alla är laddade för en härlig dag på sjön och på paradisön Tachai.

Båtturen tar ca 1 time och 15 minuter från Pakarang. Skönt att slippa transfer med bil samt att allt går så smidigt när allt är nära samt att båtturen blir kortare.

Ankomst till Tachai. En ö som ligger strax norr om Similan.

Adam och Hugo snorklar.

Far och son på stranden i Tachai. Livskvalitet!

Hugo vill nog ha lite mat nu. På stranden bjöds på härlig buffé som överträffade våra förväntningar. Tom glass fanns för barnen. Nu blev alla med blodsockerfall lite lättare att umgås med.

Det blev trångt i fören på vägen hem och snorkelbåten blev helt plötsligt en båt fylld av skratt och partaj, såväl för barn som för vuxna.

En skön bild från Adam i full fart över havet får avsluta rapporten från Tachai.

 

 

Anneli på Pak Weep

För nästan exakt ett år sedan besökte vi Pak Weep School för första gången. Orsaken var att Anneli ville ha ett eget projekt i Thailand. Vid besöket på skolan kom vi överens om att ansvara för renoveringen av deras matsal. Matsalen var gammal och sliten. Golvet var råbetong och fåglarna flög in i matsalen och var ständigt sugna på att äta av barnens mat. Dessutom började möblerna falla ihop av insektsangrepp. Detta ledde till att Anneli åtog sig ett konkret projekt, nämligen att renovera Pak Weep skolans matsal. Arbetet var klart i april, men det är först nu som Anneli fått möjligheten att se resultatet.

Här ser vi resultatet av Annelis härliga projekt. På bilden syns även Lainie Angel som är en volontär på skolan tillsammans med sin man Mitch. De två personer som gjort detta projekt möjligt.

En stolt Anneli framför skylten som visar hennes insats.

En skylt är ju egentligen bara en skylt. Men uppskattningen från barnen är en belöning som betyder oerhört mycket mer.

Volleybolltjejerna på Pak Weep

Förra gången jag besökte Pak Weep School i november hade jag med mig fotbollskläder till pojkarna i skolan skänkta av Adams lag i Vaksala SK . Eftersom tjejerna i skolan lätt hamnar utanför bestämde vi oss för att starta en volleyboll verksamhet. Min brorsdotter Maja har bott två månader på Memories. Under tiden har hon haft tre träningar i veckan med tjejerna och de har verkligen utvecklats och inte minst haft kul. Vi bestämde då att vi skulle ta fram tröjor även till tjejerna och nu var det dags att dela ut dem. Under det nya namnet ”Pak Weep Volleyball club” spelar tjejerna och vi hoppas att de fortsätter även nu när Maja åkt vidare till Kambodja på sin Asienresa.

Några av tjejerna i volleybollaget uppställda framför skolan i Pak Weep.

Samtidigt som Maja och jag var där och överlämnade tröjorna var skolledningen i regionen på besök. När man fick höra detta fick vi genast arrangera en bild där jag överlämnar en tröja till ”chefen”. I Thailand är det viktigt att det ser bra ut. Mycket viktigare än att det är bra. I alla fall i skolan.

Här ser vi ledningen stolta ta emot en tröja. Mycket spel för galleriet, men det är bara att gilla läget och spela med.

Hur som helst var det viktigaste att tjejerna fick sina tröjor och kan vara stolta över att ha ett eget lag.

Tack till Texstar för tröjorna, Medori för loggan och Functionall för hjälp med tryck.